Min enda slutsats när jag läser om samlingslån är att vi får fler och fler grundskoleskolkare.

Hur kan man inte förstå denna grundläggande matematik med ränta och återbetalningstid? Menar de på fullt allvar att folk inte förstår?

Dock är det ju lögn att som i artikeln säga: "Tanken är enkel: färre räkningar, lägre ränta och bättre överblick".

Om jag får lägre ränta för ett lån, så är det ju självklart billigare, om alla andra parametrar är oförändrade. Men ifall de även ändrar återbetalningstiden på lånet så är det inte endast räntan som ändras.

Om jag använder exemplet från artikeln:

En person med lån på totalt 50 000 kronor, en ränta på 15 procent och fem års återbetalningstid betalar 1 189 kronor i månaden. Den totala räntekostnaden blir 21 370 kronor.

Om lånen i stället samlas i ett nytt lån med 10 procents ränta sjunker månadsbetalningen till 661 kronor.

Det låter förstås lockande.

Problemet är att återbetalningstiden samtidigt förlängs till tio år. Då stiger den totala räntekostnaden till 29 290 kronor.

Varför dubbla återbetalningstiden? Då är det inte endast lägre ränta på det andra lånet. Förutsättningarna mellan lånen är totalt olika.

Skulle man sänka räntan till 10 procent och fortfarande betala tillbaka på fem år, skulle månadskostnaden vara drygt 1 000 kr och totala räntekostnaden drygt 13 000 kr, vilket såklart är avsevärt lägre kostnad än vid 15 procent.

Men ifall de samtidigt dubblerar återbetalningstiden behöver man inte vara Einstein för att med överslagsräkning förstå att det troligen kommer bli dyrare för mig.

Att jämföra äpplen och päron trodde jag att vi är för gamla för.