Ska man skriva isär eller skriva ihop sammansatta ord?
Särskrivning är ett intressant fenomen inom det svenska språket, som skapar irritation (och ibland även allergisk klåda) hos de som tvingas läsa texten.1
Jag förstår dock inte hur det så ofta kan bli fel. Det finns väldigt enkla regler man kan använda sig av.
Ifall det som åsyftas är en "sak", så är det oftast (alltid?) bäst att chansa på att det ska skrivas ihop. En "husvagn" är inte ett hus plus en vagn, så "hus vagn" blir väldigt konstigt.
Läs texten högt. En "långdistanslöpare" är inte samma sak som en "lång distans löpare" eller en "lång distanslöpare".
Den enda regel du behöver lära dig är att ifall du är osäker på hur det ska skrivas, så ska du alltid välja att skriva ihop på svenska. Då blir det rätt i majoriteten av fall. De flesta har mer överseende med ifall du, mot förmodan, lyckas skriva ihop ord som faktiskt ska skrivas isär, jämfört med ifall du skriver isär ord som ska vara hopskrivna.
Mellanslagstangenten på svenska tangentbord ska endast användas i nödlägen. Kanske borde vi minska storleken på mellanslagstangenten och flytta den till en mer oåtkomlig plats på tangentbordet? 😀
Minnesregel för sammansatta ord på svenska:
Skriv ihop!
Här finns bra exempel på bl a hur vissa upplever särskrivna texter.↩︎